Det här är Milo och det är min älskade son på 16 månader. Milo är min ögonsten och det gladaste och finaste som finns på hela jorden och jag har honom bara varannan vecka........
När jag väntade Milo fick jag verkligen allt och lite till som man kan få när man är gravid.
- Ca 30kg vätska i kroppen, fingrarna var falukorvar och fötterna var inte mänskliga någonstans, ibland nådde jag inte ner med tårna i backen för att fötterna var så svullna!!!!
- Jag var illamående och trött
-Hade kraftiga sammandragningar
- Foglossning och Havandeskapsförgiftning......
var det allt tro....? Nej just det, jag fick en hemsk och dödlig sjukdom som heter HELLP syndrom. Jag blev akut snittad, var nära att stryka med. Låg 10 dygn på sjukhus och flera dygn på IVA där jag var tvungen att vara ensam utan min fina nykläckta son. Väl hemma tog det väldigt lång tid innan jag var helt återställ igen.
Inte så lång efter denna tumult, gick jag och Milos far isär. Vi har båda hittat nya partners och båda blivit sambos. Nu lever vi i en varannan vecka värld. Ena veckan är fylld med fasta rutiner, jaga lekar, matkrig, lära sig nya ord, skratt, lek, läsa böcker, dagis, kramar, pussar, byta blöjor, sånger, bus, leksaker överallt, säga JAAAA!!!, säga BRAAAAA!!, säga Nej och ajaj, klä på och klä av och mycket mycket mera så klart. Andra veckan blir så tom, att man kan sakna en människa är svårt att själv begripa. Milo var efterlängtad, han har levt i mig, jag har ammat, han har sovit med mig, ja, han har praktiskt taget varit fastklistrad på mig. Nu har jag honom varannan vecka.......
Den här bloggen handlar om allt som har med varannan vecka att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar