Har fått massa mess från Milos far igår där det står att Milo har spytt massa gånger. Det gör så ont i mig att han inte är hos mig då. Men jag vet att han har det fint hos sin pappa med.
Jag och Daniel drog ut och sprang. Kände inte för det, men vad skulle jag göra istället?? Jag gjorde klart för honom att han får springa i sin takt och jag i min. Jag har inte sprungit på flera veckor, så han får nog inte ut så mycket utav av springa med mig. Vi tog en varsin mp3 och Johnny Cash dånade i mina lurar. Efter kanske 10 min hade jag blod smak i mun och Daniel flåsade inte ens, ändå sprang han både baklänges och sicksack på cykelbanan.... Jag tyckte det var dax för mig att ta en annan väg hem så att han fick lite träning.
Urs, det gick inget bra alls, men det var skönt att komma ut och springa ändå.
Väl hemma bakade vi pizza och glodde på tv..... eller njaaa, jag glodde på tv och Daniel spelade gitarr och sjöng vackra sånger!!!
Kvällen avslutades med ett sista mess från Milos far, han hade spytt igen och sov nu på tom mage.... Stackars min plutt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar