växjö

En lång färd i bilen har nu tagit oss fram till växjö. Milo, min far och jag. Det gick bra, Milo hade det ok i bilen. Jag har varit orolig. Brorsan drog iväg på hockey och jag och farsan städar lägenheten medan Milo sover..... det är väl så det ska vara?

Hade en fin kväll igår. Emelie kom med pizza och jag vi hyrde film. Therese kom förbi, tog lite glass ur frysen och somnade i soffan.

Milo och jag hade en bra dag utomhus, vi lekte i timmar! Han ÄLSKAR att vara ute!
På Måndag blir det cirkus med Milo :) Underbart och rätt skrämande.

Har fortfarande en klump i magen, så jag tror jag knallar i säng rätt tidigt idag. Jag och Milo delar säng så det blir ju gött och mysigt

läge att vända ansiketet mot solen

Samma känsla ikväll, en jobbig känsla. En jag-vill-gråta-känsla. Milo har lekt med Daniel idag och det var ett kärt återseende. Det var kul att se dem ihop. Milo sprang och hämtade hans favvo bok och tvingade Daniel att läsa. Han lekte med stenar och tvingade Daniel att hålla i påsen medan han plockade i och ur stenar tusen gånger efter varandra.

Jag har det bra och jag är på G. Men vad fan har den här jävla jobbiga krypande känslan att göra i min kropp? Varför lämnar den mig inte. Hade planer för kvällen, men drog iväg ett mess och sa att jag inte orkade. Vill inte vara sån.

Pappa kom hit så jag drog iallafall iväg och tränade en stund. Det var skönt, väldigt skönt.

Känner jag nått för personen? Nått mer än jag borde? Nä.... ärs vet inte... hoppas inte det, vill inte det. Det funkar ju inte. Känslan måste bort, så är det. Jag vill leva och vara sprallig och skratta med mina vänner.

Tack gode gud för Milo, han är så jävla go att det är helt sanslöst.
Idag var vi ute och gick och en moped körde förbi, varpå Milo springer efter och skriker EA!!! EAAAA!! (han kallar sin motorcykel- körande farbror för Ea) Så fruktansvärt sött och hjärtskärande. I morgon har vi inga planer alls jag och Milo, men nått kul ska vi allt hitta på. Funderar på om vi ska baka och sen vara ute hela dagen, hoppas bara det inte regnar.....

Over and out

Blödig

Jävel vad blödig jag lät i mitt inlägg.... Ja, men jag är kanske det just nu och kände för att tacka och ge kärlek.
Jag är på G

drog test

För att få jobba inom kommunen så måste man gå och testa sig. Inte orolig, är jävligt säker på att jag inte har knarkat! Det var iallafall första gången jag gjort ett drogtest.

Känner mig lite stum idag, Milo har legat och gosat med mig en stund och det uppskattar jag så! All tid med Milo får mig att må bra, jag suger in allt och njuter. Jag har verkligen lyckats med den gossen, han är helt underbar på alla sätt... en gladare människa får man leta efter.

Låg i sängen igår och funderade, fram och tillbaka, fram och tillbaka. Jag tror att mina vänner ser mig som en otroligt stark person. Jag sätter alltid alla andra framför mig... ALLTID! Jag har fått höra många gånger att jag är dum-snäll. Jag tycker ändå det är en fin egenskap hos mig, jag är mån om mina nära och kära. Jag är mån om mig med, men mår mina nära bra, så mår jag med (automatiskt) bra. Dock så tror jag att de tror att jag mår bättre än vad jag gör. När jag träffar dem är jag alltid glad, för jag blir glad när jag är med dem. De ser aldrig mig gråta (jo ibland) eller ser mig liggandes i sängen med en förlamad kropp. Men av dem får jag styrka och känner att livet är mycket bättre. En blandning av Milo och mina vänner gör att jag fungerar som vem som helst. Utan er???? Vet då fan.....

Sylvia, Therese, Sofie, Emelie, Milo, Familjen: ni är människor som har hjälpt mig, ni finns för mig och jag känner lycka <3

Sen finns det andra som betyder så mycket, ni vet förmodligen inte ens om det, men det finns dem som är bra mot mig och som betyder mycket utan att ni vet om det, utan att vi ses direkt ofta. Tack till er med.

Tack även till Robert, är skönt att vi har kommit dit vi är idag. Du är en bra människa och även du får mig att må bra, tack för att du ställer upp för mig när jag behöver dig!

en tår

så när man är lite ostabil och är sådär känslig. Så kommer det en massa sms, massa fina ord, fina bilder. Då kommer smärtan i bröstet, då kommer klumpen i magen och man tänker... "FAN" och "fan igen". Då kommer det en liten tår, en liten invit till en kram. Så fick jag en kram, en varm och kärleksfull kram. En kram av en vän, en kram som sa " du klarar det". Ja, jag klarar det, har klarat värre saker, detta är inte hela världen. Finns inget jag kan göra, mer än att resa mig och ta det ena benet efter det andra. Jag är sådär känslig att det reser sig på armarna på mig för minsta lilla... ikväll är en riktigt känslig kväll. Sluta vara fin mot mig om du bara vill ha kvar mig lite grann. Här är jag, så här ser jag ut, det här är hela jag, med skavanker och vackra drag. Vill du ha mig så är det hela jag som gäller och inte bara vissa delar eller ibland. Det är allt eller inget. Men nu är det som det är, så sluta innan jag faller i tusen bitar till. Orkar inte det, inte igen. Jag är så skör som en liten blind kattunge. Jag klarar mig bra utan dig, utan oss. Det är bra nu, det är bra så....... Förvirrad, förvirrad över alla tankar, alla ord, alla bilder.

Nu känner jag att jag måste sluta med något som kan hålla mig stark under natten.....
Jag klarar mig utan, jag klarar mig utan, jag klarar mig utan, jag är på G

Lejon

Milo kom springandes med ett påskbrev i handen till mig. Han var så stolt så glad! Jag kände sån lycka!
Idag har vi lekt till tusen i trädgården med morfar. Jag passade på att ge mig ut och springa, fick håll, blev irriterad! Idag har milo lärt sig säga Lejon, elefant och barnprogram- kan ju vara bra ord att kunna.... typ " Akta dig mamma, där står ett lejon!" ja inte vet jag, men hade det stått ett lejon bakom min rygg så uppskattar jag ju om Milo säger det till mig helt enkelt.

Jag skriver låtar, jag har hamnat i nått slags trans, jag gillert!
Sen är jag förvirrad, förvirrad till tusen, förvirrad till en miljon! Vad ska jag tro? Jag skiter i det helt enkelt, tror jag skyddar mitt arma hjärta bäst då. Försöker att tänka på nått annat, göra annat. Så ja, jag skiter i det.... så gott jag kan, jag gör mitt bästa... va fan!

Så har det varit kaos

Kaos för många nära i mitt liv, kaos som har påverkat mig. Kaos som har påverkat många människor. Jag har funnits där, jag har försökt badda såren med ord och kramar. Jag har delat mitt hem med tasiga hjärtan. Jag har funnits där. Jag har inte hunnit tänka på mitt eget, vilket iof är ganska skönt. Mitt i allt kaos skrev jag en låt, en låt om mitt, en låt som jag tänkte skulle hjälpa mig på vägen, en låt som kanske kan hjälpa mig att släppa, andas och gå vidare. One Breath.

Vart är jag i livet? Jag är på G

längesen

längesen jag skrev nu

tänker inte uppdatera direkt, det är bra som det är
känner ett behov av att skriva, behov att att spela gitarr, behov av att ha ha mina kära nära.
Allt blir inte som man tänkt sig, men det gör inte så mycket. Jag är lycklig över det jag har. Milo är min skatt och han ger mig så mycket mod. Man blir stark av motgångar och vid det här laget borde jag vara världsmästare i tyngdlyftning. Det blev inte som vi tänkt oss, men att få en nära vän istället är inte fel. Kankse är jag mest ledsen för att det inte gick som vi ville, kanske skulle det kunna ha varit med vem som helst. Kanske är det själva misslyckandet som är sorgligt.... kanske hade det inte fungerat även om vi båda ville, kanske var jag för upptagen med att vi funkade som handen i hansken med varandra och glömde bort kärleken... det kanske hade sagt pang ändå... vad vet jag. Men som sagt vänner får man inte för mycket av. Jag älskar mina vänner. Mina vänner som ringer när jag sover, vänner som ringer och inte vill nått, bara höra min röst. Vänner som sätter en påse med ytterligare 10 påsar i på dörran för att vännen tyckte jag hade för lite soppåsar. Har ni sånna vänner? Som man kan ringa närsom helst? Detta är nytt för mig. Jag älskar det. Har varit så dålig på att älska mina vänner, har varit dålig på att uppskatta. Det gör jag nu, varenda jävel räknas. Jag tar till mig, tar åt mig.... älskar. Det är underbart att känna sig älskad, att vara medräknad, att betyda nått.
Jag kommer hitta min livskamrat. Det tvivlar jag inte på. Kommer inte leta heller... har inget behov av det. Får så mycket ändå. Blir det så blir det, tänker jag. Jag är öppen för det, men jag kommer inte ställa mig där naken på krogen med hjärtat i handen. Mitt hjärta är på G, mitt hjärta har öppna sår, från mycket. Från att jag varit nära på att dö, blivit lämnad två gånger, från tidigare i livet. Sånt jag inte har tagit tag i, sånt jag aldrig har berättat för nån. Jo två personer..... vid sånna tillfällen när jag la mitt hjärta i handen och skrek efter en kram... sånna tillfällen. Men nu är hjärtat på G, såren börjar läka. Det går sakta, kanske blir det aldrig läkt, kanske... men om jag åtminstone får en liten tunn hudflik över såren så är jag nöjd.... nöjdare. Jag trivs med att vara den jag är, jag är bra. Jag trivs med att vara öm... behöver bara lite mer muskler... men de är på G, jag känner det i hela kroppen, det är på G. Jag är på G. Världen Here I come!!

hej och hå

Vill ha en massa pengar!! Vill måla om, köpa nya gardiner, köpa en göööör häftig tv, vill köpa en mössa och lots of kläder!! Jag väntar på ett avgörande samtal, ring människa RING!!!!!

Idag blir det nog skidor igen med brollan. Sen blir det att åka ner till teatern vid 19.

Jag gillar min Daniel, han gör mig glad! Fin är han med =)

Saknar min Milo, Milo min Milo

dörr på finger, dörr framför näsa

Okej, jag är lite dålig på att skriva när Milo är hemma.... men så är det!

Sju dagar med Milo, tre kvällar med barnvakt. URS!! Jag hatar att använda mig av barnvakt när jag väl har Milo, känns inte rätt. Men ibland kan man inte rå för att det blir som det blir...
Milo har varit strålande hela veckan, trots att en tjej rev honom på dagis, samt att hon smällde igen en dörr på hans stackars fingrar... =( Han är stark min Milo.

Den här veckan har vi inte hittat på så mycket, Milo är ju trött efter dagis och jag är trött efter mitt. Men vi har träffat underbara Linda och tagit en promenix med henne. Milos Tjej Wilma har haft en sjuk mamma och sen blev Wilma sjuk, så de har inte kunnat träffas =(

Isöndags drog jag och Daniel ut i spåret. FAsiken vad kallt det var! Daniel har ju försökt få mig att tro att han är skit dålig på läng, men det var han absolut inte. Jag hade inget glid.... skit surt!

När Milos far kom för att hämta Milo så sprang Milo ut i hallen och stängde dörren mitt framför näsan på mig, han ville inte pussa mig hej då. Jag tog mig en ändå, men ajajajaj ajajaj vad ont i hjärtat jag fick!!!

Helgens utseende

I Lördags åkte jag med Daniel för att tvätta hans cross, men det blev inte mycket tvättning för min del, han tror att jag kan ta sönder crossen så jag fick titta på. Liten fika hemma hos hans föräldrar han vi med också.
Sen på kvällen kom min käraste vän Noomi ända från stora stan och hälsade på. Är så roligt att träffa henne. Vi har lekt ändå sedan vi var snoriga små små valpar. Fina Teres, Fina Noomi och jag satt i soffan här hemma och drack vin och hade det riktigt mysigt. Daniel höll sig till vatten, då han hade tävling dagen efter. Noomi sov över och for tidigt nästa morgon.

På Söndagen åkte jag, Daniels bror och pappa och kollade på mannens tävling. Två timmar körde han. Hej och hå!!! Duktig är han med, även fast han var redigt missnöjd.

Framåt kvällningen kom äntligen Milo hem!!!! Han är min lycka!
Så resten av tiden har vi busat och myst.

en styck Milo och två styck matsal

Världens vackraste!! Han har på sig en reflexväst, han tycker han är såååå fin i den =)

Fina handtag/knoppar ska inhandlas med.....

Vitt, svart och en skidtur

Nu har det klart i matsalsrummet. Målade även en spegelram svart, fin blev den ovanpå skänken, ja gudars!!!!

Men heter man Kristin så ska allt gå så nedrans fort, allt ska hända nu och helst inte nu utan nyss! Så givetvis så ställde jag prylar på skänken fast den inte var 100% torr ( den var nog bara 97% torr) Så när jag skulle flytta runt lite på sakerna jag ställt på, så satt de fast! Nu finns det märken ovanpå skänken. Men men, ska la märkas att man lever antar jag =)

Var ute och åkte skidor igår med mammi och brormi. Gick lite halv dåligt dock. Inget glid, fick staka nerför för att inte stanna. Nöjde mig med 5 km. Daniel drog till Degerfors och åkte för första gången på 100 år ungefär, han tog 9 km. Duktig är han =)

Dagens tips

Hela natten låg jag vaken och planerade vad som skulle ställas på skänken. Så jag kliver upp, glad i hågen, redo att pyssla lite i matsalsrummet där skänken står. Mina första ord denna morgon blir: Men vad i h#lv#te, JÄ&¤"!#¤% PuN¤%!&!!!!!!!!!!!!!!!!!!

I dagsljus ser jag skänken jag pysslat med hela gårdagen, ena skåpdörren ser för "piiiiiiiiiip" ut!!
Så dagens tips, måla inte en furuskänk i mörker!!! Det skiter sig bara..
Nu är jag för sur för att måla om den igen. Dessutom var den inte torr än så jag kan inte pyssla i rummet ändå.

Vitt var färgen

Ingen träning idag, det är ju dumt att slita ut kroppen helt=)

Milo mår bättre och det är skönt att höra!

Idag har jag målat om Daniels skänk till vit. Det blev allt flått må jag säga!!
Har inte så mycket mer att tillägga, mer än att jag saknar Milo så att det gör ont i hela kroppen!!!

målar sugen

Idag drog jag med mammi ut till skidspåret. Fasiken vad det är roligt att åka längd. Sen hjälpte hon mig att ta upp Daniels skänk från källaren. Är extremt sugen på att öppna en vit färgburk och måla om den. Men jag väntar tills Daniel kommer hem, kanske är snällt att fråga först :)

Sjukdom och träningspass

Har fått massa mess från Milos far igår där det står att Milo har spytt massa gånger. Det gör så ont i mig att han inte är hos mig då. Men jag vet att han har det fint hos sin pappa med.

Jag och Daniel drog ut och sprang. Kände inte för det, men vad skulle jag göra istället?? Jag gjorde klart för honom att han får springa i sin takt och jag i min. Jag har inte sprungit på flera veckor, så han får nog inte ut så mycket utav av springa med mig. Vi tog en varsin mp3 och Johnny Cash dånade i mina lurar. Efter kanske 10 min hade jag blod smak i mun och Daniel flåsade inte ens, ändå sprang han både baklänges och sicksack på cykelbanan.... Jag tyckte det var dax för mig att ta en annan väg hem så att han fick lite träning.

Urs, det gick inget bra alls, men det var skönt att komma ut och springa ändå.


Väl hemma bakade vi pizza och glodde på tv..... eller njaaa, jag glodde på tv och Daniel spelade gitarr och sjöng vackra sånger!!!

Kvällen avslutades med ett sista mess från Milos far, han hade spytt igen och sov nu på tom mage.... Stackars min plutt!!

Wilma och överlämningen

Milo och Wilma tycker om att leka med varandra, de går så bra ihop. Jag och Wilmas mor, Sylvia går också bra ihop och vi tycker med om att leka med varandra=)

Igår var det playdate och pulka stod på schemat. Milo ville inte åka utan han tog ett träningspass och gick gick bredvid istället! Det blåste en del och när spaden inte gick att greppa med de stora vantarna och frustrationen var ett faktum, bestämde vi oss för att fortsätta leka inne i värmen istället.

Inne i värmen hade irritationen tinat för Milo och de skjutsade varandra på bilen och hade kul ihop. Det är roligt att se att de verkligen leker ihop och jag och Sylvia passade på att ta en kaffe och prata strunt =)

Senare på kvällen var det dags för Milo att åka till sin far. Jag och Milo myste inne på hans rum, vi pussades och kramades och han strök mig tom över kinden några ggr =) Vi läste några av Milos favorit böcker och jag kände hur paniken sakta började komma över mig. Ville inte att han skulle åka, ville inte vara ifrån honom. Kände att jag ville äta upp honom så att han stannade kvar hos mig. Så plingade det på dörren och det var dags att klä på honom ytterkläder och vinka hej då. Sen vart det tomt, även fast jag hade folk hemma blev det så tomt.

Fick en stor kram av sambon när han kom hem, den behövde jag...

Lite färdigheter

Milo matar Tindra med gröt =)

Milo pratar som bara den, han borde få träningsverk i gapet. Munnen går nonstop. Han kan ha långa monologer med oss, han gestikulerar och pekar och vi förstår ingenting.... Vad försigår i hans söta lilla hjärna tro? Vad tänker han? Hur tänker han? Han säger en hel del riktiga ord med så klart:

Mamma- mamma, Pappa- pappa, Lampa- appam, Tomte- totten, Anka- gackan, Pannkaka- kakaka, Blomma- bomma, Där- däääää, Vovve- vovva, Pippi- pippa, Tutte- tutte, Ojoj- ojoj, Ajaj, ajaj, Bilen- brrrrrrrlen mm. Sen kan han låta som en vovve, katt, orm, apa, kossa, bil, tåg, klocka, lejon. Han gör rörelserna till imse vimse spindel. Jag tycker han är mycket klyftig den där Milo =)

Milo varannan vecka

Det här är Milo och det är min älskade son på 16 månader. Milo är min ögonsten och det gladaste och finaste som finns på hela jorden och jag har honom bara varannan vecka........

När jag väntade Milo fick jag verkligen allt och lite till som man kan få när man är gravid.

- Ca 30kg vätska i kroppen, fingrarna var falukorvar och fötterna var inte mänskliga någonstans, ibland nådde jag inte ner med tårna i backen för att fötterna var så svullna!!!!

- Jag var illamående och trött

-Hade kraftiga sammandragningar

- Foglossning och Havandeskapsförgiftning......

var det allt tro....? Nej just det, jag fick en hemsk och dödlig sjukdom som heter HELLP syndrom. Jag blev akut snittad, var nära att stryka med. Låg 10 dygn på sjukhus och flera dygn på IVA där jag var tvungen att vara ensam utan min fina nykläckta son. Väl hemma tog det väldigt lång tid innan jag var helt återställ igen.

Inte så lång efter denna tumult, gick jag och Milos far isär. Vi har båda hittat nya partners och båda blivit sambos. Nu lever vi i en varannan vecka värld. Ena veckan är fylld med fasta rutiner, jaga lekar, matkrig, lära sig nya ord, skratt, lek, läsa böcker, dagis, kramar, pussar, byta blöjor, sånger, bus, leksaker överallt, säga JAAAA!!!, säga BRAAAAA!!, säga Nej och ajaj, klä på och klä av och mycket mycket mera så klart. Andra veckan blir så tom, att man kan sakna en människa är svårt att själv begripa. Milo var efterlängtad, han har levt i mig, jag har ammat, han har sovit med mig, ja, han har praktiskt taget varit fastklistrad på mig. Nu har jag honom varannan vecka.......

Den här bloggen handlar om allt som har med varannan vecka att göra.